Skolorna i Finland sparar, skär, slår samman klasser, prutar på mat och undervisningsmaterial osv. Varför?
Skolornas sparande har man svårt att förstå. Skolorna får samma mängd pengar per elev som tidigare, eller lite mera. Lärarnas löner är höga med tanke på arbetsmängden, men de har inte stigit drastiskt. Vad har då skett?
Jo, skolornas rektorer har avsagt sig sin viktigaste uppgift som är ekonomin. Det är på deras ansvar att få det att gå ihop.
I verkligheten är detta outsourcat till staden och kommunen. Skolbyggnaden hyrs av kommunen, liksom IT tjänster, matservice osv. In i detta svarta hål ryker ansenliga mängder av skolornas pengar. Från fiscus ena ficka till den andra till förmån för vem?
Det enda som räddar är en massuppsägning av städernas och kommunernas svindyra tjänster. Det kommer inte att ske. I stället fortsätter förklaringarna om kommunens gemensamma intressen och synergieffekter. Skolorna har inget behov för sådant. Skolan bör köpa eller producera tjänsterna så effektivt som möjligt.
SFP borde ta fram ett initiativ som förbjuder kommuner att lappa sin usla ekonomi genom att pungslå skolorna. Det börjar med att luckra upp onödigt sträng lagstiftning kring skolor som är ämnade att hindra konkurrens.
Skolornas sparande har man svårt att förstå. Skolorna får samma mängd pengar per elev som tidigare, eller lite mera. Lärarnas löner är höga med tanke på arbetsmängden, men de har inte stigit drastiskt. Vad har då skett?
Jo, skolornas rektorer har avsagt sig sin viktigaste uppgift som är ekonomin. Det är på deras ansvar att få det att gå ihop.
I verkligheten är detta outsourcat till staden och kommunen. Skolbyggnaden hyrs av kommunen, liksom IT tjänster, matservice osv. In i detta svarta hål ryker ansenliga mängder av skolornas pengar. Från fiscus ena ficka till den andra till förmån för vem?
Det enda som räddar är en massuppsägning av städernas och kommunernas svindyra tjänster. Det kommer inte att ske. I stället fortsätter förklaringarna om kommunens gemensamma intressen och synergieffekter. Skolorna har inget behov för sådant. Skolan bör köpa eller producera tjänsterna så effektivt som möjligt.
SFP borde ta fram ett initiativ som förbjuder kommuner att lappa sin usla ekonomi genom att pungslå skolorna. Det börjar med att luckra upp onödigt sträng lagstiftning kring skolor som är ämnade att hindra konkurrens.
Vastaukset 7
Vanhimmat
Här i Borgå vet man inte om man skratta eller gråta,otroligt hopande och roende i skolfrågor (det flesta elever sitter i barackskolor när här är mögel och andra inneluftsproblem i de ordinarie skolorna )
Bra kommentar. Varför flyttar inte skolorna helt till nya utrymmen om mögelskolorna är hyrda av kommunen? Skolan har ingen plikt att fortsätta i de gamla faciliteterna.
Det torde tex. finnas gott om kontorslokaler som har utrymme och passar bättre som skola än en barack. Tyvärr har dock kontor och skolor olika krav beträffande utrymmena - det är sådan onödig lagstiftning som SFP borde gå åt.
Vi i Borgå funderar länge...den nya brons byggande stöttes och blöttes i över 30 år innan den blev verklighet.
Kuntien organisaatioita pitäisi kaventaa ja madaltaa reippaalla kädellä. Kärjistettynä voisi sanoa, että kunnissa on eri henkilö kääntämään paperi kahtia pitkittäis- ja poikittaissuunnassa. Ja kolmas sitten laittaa sen kuoreen.
Ongelma on kaikkien tiedossa. Miksi ei tehdä mitään? Tai tehdään, lakkautetaan kouluja, suurennetaan päivähoitoryhmiä jne. jotta paperinkääntäjät saavat jatkaa entiseen malliin.
Vilka+inbesparningar+om+man+skulle+minska+alla+tjänstemän+med+50+%.Allt+skulle+säkert+ändå+löpa+lika+bra.
En osaa sanoa tuota prosenttimäärää, mutta aika suuret määrät saisi vähentää. Ensimmäinen keino olisi työajan lyhennys (ilman palkan alentamista). Jo tällä keinolla saataisiin tuloksia: Ei jäisi aikaa "sosiaaliseen rupatteluun" (=toisten mollaaminen) vaan asiat tulisivat tehdyksi normaalivauhdilla. Vuoden kokeilun jälkeen nähtäisiin kuinka monta ylimääräistä voidaan "sijoittaa muualle" eli heittää ulos.
Det sätts mycket tid till "mobbning " av andra arbetstagare inom kommunala enheter.